Sommaren har kommit!

Juni kommer plötsligt med värme efter en kylslagen maj. Igår 30 grader och inomhus har vi svalt. Timmerväggarna från sjuttonhundranittiotvå isolerar fint. Mossan som tätar springorna är lika gammal. Vårt hus i stan kan inte erbjuda samma svalhet. Landen börjar leva och holkarna har hyresgäster. Lövträden bildar en hög häck bakom torpet. I hagen framför torpet betar hästarna. En sommarbild på riktigt. Dahliaknölarna är i jorden. Torpet utan dahlior kan jag inte tänka mig. Likväl som syrener, men syrenbersån som omger vår hammock har drabbats av någon slags sjuka, blad och  blommor torkar. En  urgammal berså och en viktig sittplats för läsande och vila.
    Just nu umgås jag med Maria Sandel och hennes bok om "Familjen Vinge". Maria S anses vara den första arbetarförfattaren och föddes 1870. Täckstickerska som blev döv vid tjugofem år och som dessutom hade dålig syn. Hon skriver realistiskt om sina upplevelser på Kungsholmen i Stockholm. Bonniers gav ut boken med kravet att femtio sidor skulle strykas. Dessa sidor var alltför avslöjande om hur fattigt folk levde. Upplagan jag läser har med dessa förbjudna sidor. Hon skriver riktigt bra, skapar närgående och mustiga scener. Språket är en aning gammaldags, men ger en fingervisning om den tidens sätt att uttrycka sig. Hon skapar spänning och så gott som alla livets ingredienser finns med. Framför allt kampen för att få mat för dagen. En stycke svensk historia som berättas av en kvinna som var med.
    Maria S uppmuntrades att skriva av bl.a Ellen Key och Amalia Fahlstedt. Någon närmare bekantskap dem emellan uppstod aldrig eftersom förhållandet till dessa kvinnor var komplicerat och rent av omöjligt.Troligen hade kvinnornas bakgrund stor betydelse.  "Familjen Vinge" är en bok jag varmt rekommenderad för den som är intresserad av hur ett folk utan rättigheter levde.