Det finns hopp om framtiden tänkte jag när jag möter dessa barn i Trollbacksskolan Västerås för att tala om författarskap. Åtta till elva-åringar som visar stort intresse för läsande och skrivande. De hade formulerat frågor i förväg tillsammans med läraren Carina Lund. Ibland blev jag svarslös. Erkännas ska att jag var en aning nervös eftersom detta är den yngsta publik jag talat inför om författarskap. Mina böcker är inte riktade till barn men ack vilket intresse de visade när jag berättade om innehållet. Försiktigt frågade jag om de visste vad ett adjektiv och verb var. Det blev en diskussion om användandet av adjektiv eftersom jag dristade mig till att säga att jag hellre använde verb. Vilken kunskap dessa barn visade upp och jag undrade över den debatt som pågår om svenska barns okunnighet.Skolan har ett eget bibliotek som besöks flitigt och att pojkar inte läser är något som Carina inte håller med om. Utan engagerade lärare skulle nog verkligheten se annorlunda ut.
Denna dag blev stor för mig och slår mycket av det jag varit med om. Dialogen med barnen och deras nyfikenhet raderade ut många av de långväga resor jag gjort i olika delar av världen och ställer frågan om vad som är en viktig upplevelse. Barnen finns kvar på näthinnan och det blev en stor dag för mig. Tack alla barn och tack Carina för ditt engagemang för att barnen ska få en bra start med språket som bas.
