söndag 14 oktober 2018

Höst

Visst är vårt land i ett ovisst läge, men livet måste gå vidare och i all enkelhet blir det en utflykt till skogen. Det är i mitten av oktober och sommarvarmt. Vi släpper stadens myller och åker till torpet. Löven dansar bekymmersfritt och färgerna skiftar i ett sprakande skådespel som ger eftertanke. Och vi gör det enkelt för oss, tar kylväskan , lite mjölk och fil. Resten finns i torpet och vi överlever. Väl framme svidar vi om till stövlar, kniv och med blickarna inriktade på kantareller. Älgjakten pågår och det är en viss risk att ge sig ut, men vi litar på den allsmäktige.
     Det blir en del gulingar  och det blir en knådning av kroppen. Terrängen är snårig med många kliv över fällda träd, mossklädda stenar och en och annan stig.
     Överflödet blir ett dilemma som leder till eftertanke och filosofiska funderingar. Varför har vi fått det så bra? Vad tänker de som bodde före oss om hur vi har det (om de nu kan se eller vara med)?
      Enkelt är det och tanken är att vi ska sitta ute och se solen gå ner. Kantarellerna steks med soja och lök, persiljan från landet blir en dekoration och den lite kylslagna vinflaskan korkas upp. Så klart att vi ska fira en sommardag i mitten av oktober med kantareller. Vi ser solen dala bakom skogsbrynet och omedelbart avlöser den svala luften. Vi går in och stänger höstkylan ute.

fredag 12 oktober 2018


Brittssommaren kom, lövträden sprakar och löven frigör sig från sina fästen där nya skott redan väntar på våren. Kantarellerna lyser i mossan och vildsvinen har bökat om här och där  men låter svampen vara. Och i travandet över stubbar, fallna träd och sten får kroppen sin knådning. Balansen är så där, men med tanke på åldrandet som inte vill släppa taget är det väl som det ska. 
I detta formas mina sista tankar i min andra historiska roman som jag ger ett litet smakprov av nedan.

 ---
Var finns hemhörigheten? När blir det inre och yttre i ett samspel som leder till att sökandet i livet finner en mening? Finns kärleken och hur svarar den på ett tilltal?
Gustav har sedan barnsben varit i ett ständigt uppbrott. Som barn är han en flyttfågel som aldrig återkommer till samma plats. Denna tillvaro fortsätter även som vuxen, och då går hans färd till olika länder. Några gånger är han nära att stanna upp men drivkraften manar honom vidare. Äktenskapet i Viborg slutar tragiskt eftersom han inte kunde finna ro. Andra kvinnor finns men när de kommer för nära tröttnar han Först när han passerat medelåldern går han iland för alltid. Andra världskriget bryter ut. Gustav är överårig och mobiliseringen behöver inte sådana som honom.
    Han har haft en längtan och det till orten där modern levde de sista åren och det är där han går i land. Äntligen börjar hans rotsystem fästa i en liten by vid Dalälven. Byn verkar sövande men under ytan härjar ouppklarade konflikter och hemligheter. Vid Djupsjö kommer Gustav nära sig själv. Sjön drar honom till sig men varningar om vad som hänt och händer vid sjön når honom. Något som han viftar bort och ignorerar. Vid sjön finns en dragningskraft och där händer ett och annat som ska påverka Gustav för resten av livet.
     

fredag 5 oktober 2018

HUR SKA DU VARA OCH HUR SKA DU KLARA ALLA KRAV I EN TID SOM KRÄVER 

ATT DU SKA PRESTERA OAVSETT HUR?

måndag 1 oktober 2018

Övergång

Hösten slukade sommaren i ett nafs och någon mjuk övergång blev det inte. Dahliorna slokade uppgivet och efter en akut insats vilar knölarna i papperspåsar och svalt mörker. Lappkastet i vädret satte fart på arbetet i trädgården och nu en stunds vila innan löven lämnar sina fästen.
Någon regering har vi inte fått eftersom båda blocken vägrar att stödja varandra. 143 mandat är fler än 144 och den matematiken förvirrar. Gång på gång påpekas denna summering och jag måste nog få en dagsfärsk kunskap om hur man adderar. Vad som kommer ut av detta blir spännande att se. Talmannen har en oviss tid framför sig och som det ser ut helt hopplös. Hursom helst håller han en lugn mask och jag undrar om han ligger sömnlös.
Radion meddelar att kulturprofilen får sin dom idag och utanför ligger morgonen i ett gråmulet töcken. Måndagen är i sin början och nya livgivande aktiviteter väntar på ett genomförande.

måndag 17 september 2018

Något har hänt

Det är tvära kast i tillvaron Ena dagen ett dramatiskt val och några dagar senare bröllop i Undersåker. Och jag tänkte var ligger denna plats? Kartan visade på en liten ort utanför Åre där sjuhundra personer lever sina liv.  Många timmars resa och flera stopp för kaffe och bensträckare.
Ett kuperat landskap, sjöar och älvar. Skog oändligt mycket skog och stora ytor obebodd mark, nyrenoverade hus med sagolika lägen. Men också hus i stort behov av väl tilltagna investeringar.
   Sen eftermiddag kör vi genom Undersåker som är vackrare än jag föreställt mig. Kyrkan som till hälften är inslagen i plast (renoveras) ligger högt och det syns mig som om alla hus jag ser blickar ut över ett kuperat landskap där Indalsälven gör en mäktig genomfart. Hösten är kommen och luften sval, löven gör skiftande försök och bjuder på en tavla utan sorgsna inslag.
   Bröllopsgästerna droppar in på Trillervallens fjällhotell dagen före vigselakten och vi bekantar oss med varandra, äter middag och försöker hålla koll på vem som är släkt med vem

Den till hälften inplatsade kyrkan är välfylld på bägge sidor. Brudens släkt och vänner till vänster och brudgummens till höger. Bruden påminner om en snöängel. Ingen krona eller släp, diskret målad och minimalt med smycken. Ren som snö. Brudgummen ståtlig och uppsträckt med välansad mustasch. Båda strålar och ger varandra ömsinta blickar. Den kvinnliga prästen anger en lättsam ton från första början, en ton som håller i sig under hela vigselakten. Avspänd glädje och som avslutning när de tu lovat varandra trohet tills döden skiljer dem åt, vinkar prästen till sig brudparet och ger dem en kram. Hennes ögonvrår blänker till och vi som ser på får en känsla av äkta engagemang.
   Som avslutning spelas en rockig låt och brudparet dansar ut mot en ny och hoppfull framtid.
Även efterkommande fest blir uppsluppen och annorlunda. Och i mitt stilla sinne bävade jag för alla tal som jag upplevt långa och högtravande. Men, icke. Talen var korta och innehållsrika. Humor och allvar i en smakfull ordning.
   Om jag inte missminner mig så har det oftast varit män som talat på de bröllop jag bevistat. Men icke så denna kväll. Och jag förundrades över alla unga kvinnor. Vilken säkerhet, vilket framförande och vilket språk de levererade. Något har hänt. Och plötsligt föll allt på plats. Det är den svenska förskolan och skolan som fostrat flickor till säkra kvinnor som vågar ta för sig, vågar vara sig själva. Naturligtvis höll de unga männen lika utmärkta tal som grep tag i hjärtat, men det har varit för givet taget att män ska hålla tal. 
    Festens höjdpunkt blev upptäckten av att jämlikheten presenterade sig påtagligt denna kväll.

måndag 10 september 2018

Dagen efter

Fel, jag hade fel och jag är glad över det, SD fick inte så många röster som förväntat. Men de gick framåt sedan förra valet. Tonläg etmot sossrna har varit hätskt, opinionen presenterade undergångssiffror och i det läget överraskade siffrorna igår. KD gick framåt och Ebba B Thor hyllas för sin insats. Hennes framtoning och attackstil passar inte min smak och stundvis undrar jag om hon har glömt det kristna budskapet. Hennes beteende och utfall är likt en örn som inte släpper sitt byte när klorna väl har fastnat. Björklund kanske ska fundera över sin ledarroll och över varför liberalerna står still. Kristersson måhända vara en av moderaternas mer sympatiska ledare men igår såg han blek ut. Hela alliansen verkar övertygade över att ta makten trots att sossarna är största partiet. SD flirtar med moderaterna och vill ingå i en regering.
    För egen del har jag mitt hjärta hos Löfven, han ger mig lugn med sitt tunga och stabila uttryck och han är, tror jag den första statsminister som inte är politisk broiler och framförallt är han vuxen ur det breda folklagret. Även om jag är kritisk till mycket sossarna genomför så är Löfven min favorit. Och jag tänkte när jag hörde honom tala efter valet att August Palm troligtvis skulle nicka gillande från sin himmel.
   Än är inte dramat om vilket block som ska bilda regering över och följetongen fortsätter på obestämd tid.

fredag 7 september 2018

Dan, före dan, före dan!

Några dagar återstår innan vi vet. Sociala medier tävlar om röster, media informerar och i det tysta kommer till slut den beslutsröst som ska sammanräknas med andras. Osäkerheten inför vad som kommer att hända efter söndagen är stor. Just nu är jag trött på alla löften i syfte att få röster. Trött, men inte uppgiven. Oavsett hur det går ska min kamp för ett starkt folkhem fortgå. Jag vill ha ett samhälle där alla kan ha ett drägligt liv, få pengar över, kunna ta semester och få en trygg ålderdom. Som jag tror blir det ett lugnt samhälle där förändring och förbättring genomförs i samförstånd via samtal. Ett samhälle utan murar mellan människor.