RECENSION | Igår i Arbetar

Bokrecension: Dikter som växer från solo till körstycke

Poeten RoseMarie Sjöberg är född och uppvuxen i Älvkarleby. Hennes nya diktsamling är platser att rumstera en smula i, skriver AB kulturs Bengt Söderhäll.

En diktsamling. Detta att samla dikter. Att samla in. Foga samman. Hitta form. Låta innehållet finna formen. För just denna samling. ”Nu Då” – så heter RoseMarie Sjöbergs diktsamling i två delar. Del ett består av 50 dikter. Del två av 16 dikter. Inalles 66 dikter. Alla mitt på sin sida. Alla i åtta rader. Rytm utan rim. Form med innehåll. Innehåll med form. Berättande dikt.

På baksidan av boken står att man ibland behöver betrakta minnena utifrån och ibland kliva in. Denna läsare läser inte så. RoseMarie Sjöbergs dikter är mer som rum att vistas i, platser att kliva in i, rumstera om en smula i. I nuet. Minnen i nuet. Nuet i minnet.

Och det där förunderliga att egna erfarenheter, minnen, handlingar, val hamnar intill det i dikterna formulerade av val, handlingar, minnen, erfarenheter. Långsam högläsning tillämpad, i ensamhet. Att låta diktarens röst låna läsarens. Att låta läsaren låna diktarens röst. Det är gott. Märkligt ändå att diktsamlingar säljs i så små upplagor. Och deckare i så stora upplagor. Dikter är ofta mer spännande och kräver en hel del eftertanke, pusslande och omläsning. Liksom.

Mina minnen står i kö, skriver Sjöberg och fortsätter:

vill bli filade i kanten

fastän allt var gjutet

i en livsform som var då,

villkorade i en föränderlig tid

när barnet har sin egen takt

där en växande väv formades

i varpens sköra spindeltråd.

Och just i en livsform, i en föränderlig tid, i barnets takt, i en växande väv ensam och tillsammans, växer dikterna från solo till körstycke, när läsaren lägger till och drar ifrån.

Det är gott.

Ny bok

"Nu Då – En diktsamling" av RoseMarie Sjöberg

Visto Förlag

Poeten RoseMarie Sjöberg. Arkivbild.

Bengt Söderhäll

är fri skribent i ständigt i samtal med Stig Dagerman. Medverkar regelbundet på AB Kultur.