En vanlig dag

Dunkel, grå och oviss är tiden just nu. Regnet smäller på taket och på altanen, fönstren låter ett strilande vatten gå sin egen väg. En koltrast sitter på planket och väntar på äpplet som vanligtvis brukar kastas ut på gräsmattan. Idag blev det en försening i rutinen och trasten verkar orolig, flyger in i rutan som om den vill påminna oss om våra skyldigheter. Vi påminns och gör det vi av vana brukar göra för trastarna. Det är som om fåglarna minns och kommer åter, särskilt koltrastarna vi årligen har på besök. Vi inbillar oss att det är samma trastar år från år och de har samma beteende för att få igenom sin vilja. När äpplet väl finns på gräsmattan ockuperar de bytet, förser sig och försvinner några timmar för att återkomma och se till att inget lämnas åt slumpen.
Radion meddelar att talmannen än en gång misslyckats med att få till en regering. Vad som händer härnäst är bara att invänta, något annat går inte. Och regnet bara faller utan att fundera på vad som händer om ordningen skulle manipuleras, en ordning som inte alltid är självklar fastän vi gärna vill tro det. Förr eller senare händer det som inte ska hända och vänder upp och ner på tillvaron. Som tur är har vi i ögonblicket ingen aning om det som förestår och lever våra liv som om det som är inte kan ta slut.