Rundgång

Gnäll och stön över november. Smällar, skadegörelse och dystra röster om att Sverige monteras ner. Mord, slagsmål och en försäkringskassa som kör över de som behöver hjälp. Imamer får utvisningsbeslut som inte kan verkställas och solen har strålat i tre dagar.
   Rönnbären dignar i lysande rött, färgsätter grådaskiga dagar och mig veterligen har jag aldrig sett sådana mängder av de röda bären. Om det stämmer som de gamla en gång sa blir det en kärv och kall vinter. Kanske en vargavinter vilket inte skrämmer mig, då jag gillar snö och kyla. Vad kan vara vackrare när solen skiner och snön blixtrar i kristaller, rimfrosten tynger ner granarna, luften är frisk och det går lätt att andas. Inte en mygga.
    November är inte så illa i min smak. Kura inne, tända ljus och låta sinnet vila, läsa böcker och äta god mat. Ett utmärkt tillfälle att komma till ro och vila inför det som väntar.
    Det mörka och ljusa byter av varandra i naturen som i samhället. Allt upprepas gång på gång och stiltje tycks det aldrig bli. Detta sedan tidernas begynnelse och varför skulle Sverige vara ett undantag?
    Vårt land brakar ihop förr eller senare om vi inte drar i handbromsen. Problemet är att enigheten spretar åt olika håll. Och vad som är rätt och fel är en ständig diskussion. Rätt för mig är fel för dig och vise versa. Den dag det brakar och knakar när grenen brister, den dagen vaknar vi upp och inser vad vi har förlorat och vi får börja om från början i en karusell som aldrig slutar snurra.