Dagen efter

Fel, jag hade fel och jag är glad över det, SD fick inte så många röster som förväntat. Men de gick framåt sedan förra valet. Tonläg etmot sossrna har varit hätskt, opinionen presenterade undergångssiffror och i det läget överraskade siffrorna igår. KD gick framåt och Ebba B Thor hyllas för sin insats. Hennes framtoning och attackstil passar inte min smak och stundvis undrar jag om hon har glömt det kristna budskapet. Hennes beteende och utfall är likt en örn som inte släpper sitt byte när klorna väl har fastnat. Björklund kanske ska fundera över sin ledarroll och över varför liberalerna står still. Kristersson måhända vara en av moderaternas mer sympatiska ledare men igår såg han blek ut. Hela alliansen verkar övertygade över att ta makten trots att sossarna är största partiet. SD flirtar med moderaterna och vill ingå i en regering.
    För egen del har jag mitt hjärta hos Löfven, han ger mig lugn med sitt tunga och stabila uttryck och han är, tror jag den första statsminister som inte är politisk broiler och framförallt är han vuxen ur det breda folklagret. Även om jag är kritisk till mycket sossarna genomför så är Löfven min favorit. Och jag tänkte när jag hörde honom tala efter valet att August Palm troligtvis skulle nicka gillande från sin himmel.
   Än är inte dramat om vilket block som ska bilda regering över och följetongen fortsätter på obestämd tid.