Jag irrar vilsen i en okänd tid,

vilar ut i mossan, något finns bredvid.  

Jag ser en glänta, solen strilar in

något anas, finns, ändå ingenting.

En slummer håller hårt i vanans makt,

tiden tickar, ekar, tick, tack, i takt.

En pantad nyckel dinglar på en tråd

från träd till träd en spindel gör en bård.

Jag vaknar upp ur mossig bädd, 

nyckeln vilar i min hand, jag är inte rädd.

Jag följer älven, simmar till ett hav,

evigheten väntar, ställer inga krav.