September pågår, luften är sval och rönnbären lyser hoppfullt när det mesta börjar  dra sig tillbaka.  Men i skogen föds det för fullt. Karl-Johan har efter många års frånvaro äntligen kommit på besök. Kantarellerna kikar blygsamt i mossbädden. Vildsvinen bökar och plöjer, bryr sig inte om svamp. Blodriskan är en annan skolkare som återkommit, likväl som smörsoppen. Delikatesserna bjuder ut sig och vi tar för oss av ett välfyllt skafferi. Idag gjorde vi nog den största upptäckten i våra vuxna liv. Av en tillfällighet och från bilfönstret ståtar den i en skogsglänta.

Stor och stolt breder den ut sin fläckiga hatt. Intill står flera likasinnade och ännu outslagna läckerheter. Den stolta fjällskivlingen. Inte sedan barnsben har vi sett den. Lyckan kommer och det går en ilning genom kroppen. Stekt fjällskivling smakar gudomligt. Skogen fullkomligt jäser av svampliv och det mesta vi ser är utanför vår kunskapsbank. Men den vackraste av alla utan motstycke är den röda flugsvampen. Den plockar vi tillsammans med mossa och dekorerar den avskalade stubben som står intill torpet. Höstfint så länge det varar. Till kvälls blir det stekt svamp och tomat.