Mormor gör skillnad!

Mormor har varit på besök några dagar. Hon har tvättat och städat. Druckit kaffe och sladdrat. Bråkat med mamma. Om vad vet jag inte men bråkar gör de ofta. I telefon eller när de ses. De är lika som bär. Brunt hår, bruna ögon och krokiga ben. Löständer. Skönt att hon åker tänker jag när vi står på grusgången och väntar på taxin. Min bror som är yngre tyr sig till mormor. Tittar med stora ögon på henne. Snällt. Inte jag. Mellan mina ögon bildas en rynka när pannan drar ihop sig på mitten. Mina blå ögon skiftar och får en mörk nyans. Och jag står utanför, ser spelet mellan mamma, mormor och min bror. Som är snäll, foglig och lugn. Begåvad. Ibland springer och spottar han på samma gång. Men han gör som vuxna säger. Och mormor tycker bara om pojkar. Nu är pengarna slut, säger hon och kliver in i taxin. Strax innan ger hon min bror tio kronor och taxin far i väg, försvinner i vägdammet mot stationen och väntande tåg. Jag sträcker ut tungan så långt jag kan och får den inte tillbaka där den ska vara.