RoseMarie Sjöberg: En resa nu och då i Turkiet

Snön faller försiktigt när vi rattar in på Arlanda parkering. Ovanligt många är på väg och kön till incheckningen är lång. Vi väntar och väntar. Då kommer beskedet att planet till Izmir är drygt en timme försenat. Några resenärer smiter före för att slippa stå längst bak i kön. Jan tänder till och får "Glad Påsk" i ett hånfullt svar. Stämningen är mulen bakom oss. Nåväl, vi väntar tålmodigt, vad kan vi annars. Många ska till Izmir och Troja.
     Izmir där Homeros och Ataturk kommer ifrån. En stad med fyra miljoner invånare och vackert belägen vid Medelhavet. Turkiet är mycket mer än badorter och sol. Landet har en rik antik historia och den påminns vi om överallt.
    Nåväl, vår resa är korvstoppning och mitt huvud surrar som en bikupa efter fem dagar. Vissa fragment blir vidgade och andra läggs till. Hursomhelst är landet vackert och det märks att ekonomin är stark. Frågan om ekonomi är intressant. Inbegriper det hur kvinnor och fattiga bönder lever och tänker? Det får vi inte veta. Inga politiska frågor får ställas är guidens välkomstinledning. En trevlig och kunnig ung man som bara talar om det positiva som händer. Annorlunda var det för ett år sedan då hade vi en kvinnlig guide och hon hade många politiska synpunkter som inte stämmer med vad vi får höra denna gång.
    Någon säger att Turkiet verkan ha det bättre än Sverige. Inget svar. Vi frågar om yttrandefriheten och om pressens självständighet (vi kunde inte låta bli). Guiden lutar sig fram och efter en stund markerar han att det är en politisk fråga. Och vi ser hans dilemma, men munkavlet lättas och vi får veta att snaran har dragits åt. Klimatet är hårdare. Mer vill han inte säga och han upprepar inte vår fråga till övriga i bussen.
    På min fråga om Kemal Ataturk fortfarande lever bland folk, får vi veta att många tatuerar in hans namn på sina underarmar. Ataturk är värd att nämnas. Efter Osmaneras nästan sjuhundraåriga välde kom denne Ataturk till makten efter första världsriket och inom en period av knappa tjugo år lyckades han reformera Turkiet på flera områden. Han var socialdemokrat och ofantligt populär. Kvinnorna fick rösträtt, slöjan förbjöds, alla barn skulle få utbildning, religion och politik åtskiljas, staten ha rätt att lägga sig i näringslivet när så behövs och att skapa ett klasslöst samhälle.
     Idag är landet till 95 procent muslimskt, men sekuläriserat. 20 procent är troende muslimer och slöjan som Ataturk redan 1930 förbjöd är på väg tillbaka. Ataturks värderinar bekämpas från president Erdogans regim. Flaggor med Ataturks ansikte hänger i några av de små byar vi passerar.
     Enligt guiden satsas det mycket på att få folk tillbaka till landsbygden och det är tydligen en trend bland yngre att fly från storstäderna. En positiv utveckling som Sverige inte har lyckats med.

De historiska intrycken är många och det var Torja som lockade oss hit. I Troja välkomnas vi av den Trojanska hästen som enligt legenden var Odyssues ide. Homeros skrev (inte besvisat) Illiaden och där är orsaken till Trojanska kriget kärlek. Helena rövas bort av Paris och hennes  man Menelaos, kung av Sparta, inleder ett blodigt krig. Den legenden känner de flesta till. Forskningen har kommit fram till att det inte var kärlek som var orsaken till kriget (flera teorier finns publicerad). Med andra ord finns två berättelser. Dessutom var det en jordbävning som satte punkt för kriget.
   I vår resa till Troja ingick många historiska platser och mitt intresse för den antika historien har tagit fart. Nu återstår en djupdykning för att få mina fragment att bli till en helhet.