lördag 17 juni 2017

Fostrar den svenska omsorgen islamister?

Tusentals radikaliserade unga män söker sig till IS. Från Sverige! Är det sant och möjligt frågar jag mig?  Alla insatser som pumpats in i de områden som dessa unga män bor i, har alltså inte hjälpt. Alla analyser, allt prat och all förståelse för de utsatta har inte hjälpt. Fritidsgårdar, förskolor, socialvård och möjlighet till skolgång samt barnkonventionens vägledning har inte haft effekt.
Är det så att all den förståelse, allt engagemang för de som har haft det svårt har visat sig vara en felsatsning. Ett dalltande!  En förtärande omsorg om de som kommer från andra kulturer har blivit ett slag i ansiktet på den svenska humaniteten. Omsorgen om andra kulturer har alltså varit en plantskola för islamister. De har i omsorgens dimridå verkat helt ostörda och jag tillsammans med andra kristna humanister blivit grundligt lurade. Erkännas ska att det känns som en käftsmäll.
Alla insatser och förståelse har alltså helt misslyckats och jag undrar varför? Ska vi lägga ner omsorgen och förståelsen? Jag vill inte tro att den kristna humanismen är fel, inte heller tror jag på att om man är mindre bemedlad så går man med i IS. 

Inga kommentarer: