fredag 1 juli 2016

En minnesrik begravning

En efter en faller släkt och vänner ifrån. Igår begravdes äldsta kusinen och blandade åldrar varav tre barn tog farväl. Från fem till åttioåtta år. Kyrkan renoveras men församlingshemmet blev en värdig ersättare. Ombonat och varmt. Fint att barnen fick vara med. För egen del var jag tre år och minns fragment. Svarta flor, svarta handskar, en svart kista och att allt var konstigt. Min femton år äldre bror berättade att minnesstunden efteråt var livad och glad. Historier berättades och skratten ekade. Allt i den anda som den bortgångne hade önskat.
    Då var jordbegravningar vanliga och när kistan väl hade sänkts för en återförening med moderlivet stegar en äldre sliten man fram till graven, står en stund och säger med darrande stämma, "Tack för alla gula kuvert". En man med stort hjärta hade lämnat jordelivet och än idag berättas soliga och roliga historier om honom trots att sjuttio år har gått.
  Ett barnbarn till mannen med stort hjärta har en vackert bårtäcke över kistan och det är ljus över ceremonin. Och det stora hjärtat blev en arvedel som dagens minnesstund återgav. Sonen håller tal om sin far och andan går igen kunde vi som lyssnade konstatera. Kusinen blev orten trogen och en riktig patriot för de värden som skapades på bruket. Engagemanget visar sig i de många föreningar han var med i. Det bästa kom härifrån. Ärlighet och att ställa upp för människor och djur var självklart. När mördarsniglarna invaderade tomten samlades de ihop i en hink och fick en ny hemvist i skogen intill. Bekämpningsmedel och sax hade ingen plats i kusinens medvetande.
    Positiva bilder och minnen från mina somrar på bruket rullas upp när sonen talar och jag anar att ännu en generation med varmt och stort hjärta för släktens anor vidare.
 

Inga kommentarer: