söndag 2 november 2014

Ett gott hjärta


                                        Ett gott hjärta

 

Aron är fyra år och några månader.

Just nu är han fantomen och ute på ett kort uppdrag.

Att fantomen finns på låtsas har han helt klart för sig.

Dagarna är fyllda av lek, tankar och prat.

I ett rasande tempo som kräver sitt engagemang och sin lyssnare, far han fram.

Inte som en orkan utan mer som en hungrig fågelunge som aldrig får nog.

Nog av att veta och få bekräftelse på att han kan.

När han tröttnat på fantomen låter han honom flytta till Amerika.

Plötsligt hänger han upp och ner i två romerska ringar och vill visa sitt mod.

– Jag är modigast i världen. Visst!

Han äger hela världen och är inte rädd för något.

Stordåden bara väntar på att bli överträffade.

– Jag vet att gud finns, säger han när stillnaden infinner sig framför kakelugnen.

– Var finns gud?

– Han finns i kroppen, här överallt, i huvudet, armar och ben. Ibland pratar jag med gud.

– Vad pratar ni om?

– När jag ska gå till affären med mamma, pratar jag med gud.

– Om gud finns i dig, följer han inte med till affären då?

– Nej, då kryper han ur kroppen och då måste jag tala om
 var jag är. Gud vet att jag har ett gott hjärta, det har jag.  Dom som är elaka har ingen gud i sig. Dom har lyckan i stället.

– Får jag skriva ner det du har berättat för mig i dag?

– Ja, gör det och då ska jag bli din vän för livet, lovar Aron fyra år som har ett gott hjärta

 

Inga kommentarer: